Semmelmuffins

Den semmeltid nu kommer, med lust och fägring stor. Visst är det så den fina gamla sången går va? Skämt å sido, vi svenskar har verkligen blivit semmeltokiga! Och de senaste åren försöker verkligen alla uppfinna något nytt som ska bli årets snackis. Själv är jag av den konservativa sorten och gillar semlor som är just semlor. Med ett par undantag.
Igår bakade jag nämligen dessa semmelmuffins, eller mufflor (muffin+semla=muffla=mufflor i plural).

Efter att vi provsmakat dessa små semmelmuffins konstaterade vi att de nästan var godare än vanliga semlor. Då proportionerna mellan bröd, mandelmassa och grädde blir betydligt mycket bättre här. Sebastian tycker det är på tok för mycket bröd i förhållande till mängden grädde i en vanlig semla. Och jag kan vara benägen att hålla med honom där! Sen tycker jag att en hel semla ofta blir lite mycket. Det var betydligt bättre storlek på dessa.

Själva grunden är en otroligt god kardemummamuffins. Jag känner att de här muffinsarna kommer jag baka igen, även utan allt semmelpiff liksom. Saftiga och riktigt mycket kardemummasmak. Jag har de senaste åren börjat gilla kardemumma mer och mer. Men det ska vara nystött kardemumma. Det blir allra godast så!


Här hemma har Isac ledig fredag. Så vi myser i soffan. Jag jobbar och han varierar mellan att spela spel på Ipaden och kolla på någon serie. Ute har det blivit tokvitt under natten och det är bara så vackert!! När jag jobbat klart ska vi ta en promenad innan Axel kommer med bussen från skolan. Sen Isac började förskola för två år sedan har vi alltid varit hemma fredagar. Och jag mins hela det första året. Det var en mardröm! Båda barnen var alltid på sjukt dåligt humör, jag var tvungen att försöka hinna jobba, städa och tvätta- samtidigt som Isac rev till precis allt och bara var så arg. Det slutade ofta med att vi istället åkte till min mormor och morfar. Där satte sig barnen framför tv,n och så fick jag dåligt samvete för det.
Nu när vi sitter här i soffan kan jag knappt föreställa mig att ha det så igen. Man glömmer fort de där jobbiga perioderna, även om de ibland är väldigt långa perioder. Nu njuter jag till max 🙂 Livet blir kanske inte enklare för att barnen blir lite större, men på något vis lite mer lätthanterligt!
 

Men nu till semlorna. Eller mufflorna. Eller semmelmuffinsarna, kalla dom vad du vill. Här kan du vara hur avancerad du vill. Skär bara loss ett litet lock, spritsa på grädde, sätt på locket och pudra över florsocker. Eller så gröper man ur lite innehåll och fyller med mandelmassa. Då blir det lite mer likt en semla, och ganska mycket godare!
Semmelmuffins, ca 12 st:
3 ägg
2 1/2 dl strösocker
100 g smör
1/2 msk nystött kardemumma
1/2 tsk vaniljpulver
1 dl mjölk
2 1/2 dl mjöl
1 dl mandelmjöl
2 tsk bakpulver
mandelmassa
ca 3 dl grädde
florsocker
 
Vispa ägg och socker vitt och fluffigt. Lägg smör, nystött kardemumma och vanilj i en kastrull och smält smöret. Häll i mjölken så smöret svalnar.
Blanda mjöl, mandelmjöl och bakpulver. Rör ner detta i äggsmeten och ha i smör och mjölken. Rör om försiktigt tills allt är väl blandat.
Fördela i muffinsformar och grädda i 175 °C i cirka 12-15 minuter. Låt muffinsarna svalna.
Snitta ett lock i varje och tag ur locket. Riv mandelmassan fint och fyll i varje grop. Vispa grädden och spritsa varje muffins. Lägg på locket och pudra florsocker över.
 
Vips så har du en muffla! Går betydligt fortare att baka än vanliga semlor och är supergod!