Jag skrev förra veckan om hur fullt upp jag hade det, vi skulle hit och dit, hinna göra ditt och datt. Jag hade massor att blogga om och kände att nu äntligen börjar orken och lusten till att matblogga återvända. Men ibland kommer livet lite emellan och det blir inte som man tänkt sig.
En natt i förra veckan for min lilla farfar till himmelen. Även om det inte kom som en chock så känns det väldigt overkligt. Men jag hoppas att farfar kunde lämna detta livet med stolthet och ro. Han och farmor kom till Sverige och det var bara dom två, och nu är vi 16 stycken alla inräknade! Det är ganska fantastiskt tycket jag.
Men det kändes som om allt sattes lite på paus. Listorna på allt som skall göras och köpas stoppade jag undan. Det blir jul i alla fall!
Bilden i inlägget är på mig och Axel, tagen igår på trappen innan vi skulle iväg på luciafirande. Jag hoppas att ni alla kan stanna upp en liten stund i julstressen och njuta av det vi faktiskt redan har.
Det är så sorgligt när någon nära går bort, men tyvärr har livet sin gång..
Beklagar verkligen sorgen.
Men gud vilken söt liten knodd ni har. Ville bara säga det. =)
Beklagar sorgen. Ni får fira jul med familj och minnas honom med glädje.
Vilken härlig bild!
Inte alltid man tänker på nuet, men det är ju som du skriver det vi bör njuta av.
God jul!
Kram Maria och Sixten
Beklagar sorgen!
Man måste verkligen stanna upp ibland och titta omkring sig på allt det fina och värdefulla som omger en varje dag!!!
♥
så sant och bra skrivet linnéa!
Beklagar sorgen! Vilken fin bild på er!
Du har så rätt i det du skriver. Det gäller att tillåta sig själv att vara ledsen över att någon inte längre finns där, fysiskt, liksom att gå vidare när känslan känns hanterbar. Jag beklagar sorgen <3
så fint skrivet och vilken fin bild 🙂
Men vad gulligt!=)
Så sant! Livet går inte att regissera, utan är – som jag brukar säga – en improvisationsföreställning där man får försöka hänga med och hitta sina repliker vartefter. Det är verkligen viktigt att stanna upp och släppa alla måsten emellanåt för att ge plats åt det som är viktigast. Det blir alltid ett tomrom och ett hål när någon man älskat försvinner, oavsett om personen är gammal och skruttig och det inte kommer som en chock. Sorgen och saknaden måste få sin tid och sin plats. Var rädd om dig själv och dina nära!
Hejsan! Jag sökte tidigare idag på en god julig marmelad och kom till din förra blogg. Hittade din ”fikonmarmelad” du delade med dig av för länge sen. Ville bara tacka för fint recept då vi har haft luciafika ikväll och ätit av den, alla älskade den! 🙂
God jul!
Jag beklagar sorgen. Fint inlägg ändå, att man ska tänka på att stanna upp, det gör man allt för sällan!
Jag lägger till din blogg i min favoritlista på bloggen, hoppas att det är okej! Kram
Vad tråkigt…
Det är en väldigt fin liten kille ni har iaf, och vad stor han har blivit!
Det är sällan man stannar upp, men du fick mig att göra det nu och beundra er fina son. Fick mig också att tänka på mina egna underbara små. Kramar till dig
Att stanna upp mitt i all tumult är verkligen så viktigt! Man märker av det mer och mer att tiden med familjen är viktig.
Beklagar din sorg.
I år har jag verkligen försökt att njuta av december och inte stressa för mycket. Din bild säger säger verkligen jättemycket!!! Det är en bra påminnelse av hur underbar vardagen är!!!
akCIAJ Thank you ever so for you blog.Really thank you! Cool.