Idag har min crock-pot fått laga middag. Så himla smidigt! I med alla ingredienser och sju timmar senare är middagen klar. Är man lite stressad kan man utan problem göra i ordning den här grytan kvällen innan, ställa in i kylen och sen köra igång på morgonen. När man sedan kommer hem efter arbetet är middagen klar. Hur bra som helst.
Jag gjorde en vegetarisk variant, självklart kan man ha i köttfärs eller varför lite finstrimlad kyckling. Maten gick hem hos alla i familjen, från minsta på 7 månader till äldsta på lite drygt 30 år. Och jag kan tänka mig att de som får äta resterna till lunch i morgon får en ännu godare gryta. För som vanligt brukar de ju smaka bättre när de stått till sig en dag eller så.
Nästa gång skall jag göra dubbel omgång och frysa in, perfekt att ta fram när man inte orkar eller hinner laga mat! Och till sommaren, när det förhoppningsvis finns ett grönsaksland med massor av färsk bladpersilja, då ska jag ha i ett stort knippe med det också!
Eftersom jag vet att Sebastian inte är någon storälskare av avocado så valde jag att göra en avocadokräm istället för guacamole. Lätt som en plätt, bara att mixa ihop avocado, vitlök, limesaft, spiskummin, salt, lite olivolja och sen i med ett par klickar creme fraiche. Blir det något över är det gott att dippa grönsaker eller tortillachips i det.
Mexikansk gryta i crock-pot:
2 stora gula lökor
2 vitlöksklyftor
2 fp svarta bönor
1 fp passerade tomater
1 burk salsa
250 g majs
2 1/4 dl quinoa
2 1/4 dl buljong (jag använde lantbuljongpulver+vatten)
2-3 msk spiskummin
saft från 2 lime
ca 3 dl vällagrad ost
Skala och finhacka lök och vitlök. Lägg lök, vitlök, svarta bönor, passerade tomater, salsa, majs, quinoa, buljong, spiskummin och limesaft i crock potten. Rör om väl. Sätt den på låg och timern på 7 timmar. Jag hade över osten när det var cirka två timmar kvar, men man kan säkert ha i den från början också.
Eftersom min 7-månaders också åt av det här uteslöt jag salt, vi saltade lite lätt efteråt, men osten gav ganska mycket sälta.
Har man ingen crock pot går det lika bra att göra den i en gryta på spisen eller i ugnen!
Jag mins när jag var barn och jag var hem till min mormor och morfar. Där fanns alltid godis, fast det var mitt i veckan. Morfar brukade alltid gömma undan godisskålen när vi kom och hälsade på, om det var för att retas med oss, eller om han på allvar ville ha sin godisskål ifred vet jag inte. Men för mig och min syster blev det som en sport att alltid leta på hans gömställen. Och i ärlighetens namn var han rätt chanslös.
Men ett godis han fick ha för sig själv var den där chokladkakan med frukt och mandel. Vem kom på den urdåliga ideén att ha russin i choklad liksom!? Helt oätligt, tyckte jag då. Men idag är jag nog av en liten annan åsikt. Kanske är frukt och mandel inte 5-i-top-favoriten av chokladsorter. Men tar jag en bit av den chokladen är det som att slungas tillbaka till barndomen och hem till mormor och morfar igen.
När jag gjorde de chokladdoppade fikonen som ni hittar recept på här, fick jag lite smält choklad över. Då passade jag på att blanda i lite godsaker i chokladen och göra fina små praliner av den. Man kan självklart ha i vad man gillar bäst, jag tog lite av det som fanns hemma.
Snart står ju påsken inför dörren och varför inte göra ett gäng hemgjorda chokladpraliner att ge bort i ett litet påskägg? Jag skulle bli väldigt glad av en sådan present i alla fall!
Små chokladpraliner med torkad frukt och nötter:
100 g choklad av valfri kakaohalt (jag använde 70%)
russin
rostade kokoschips
hasselnötter
Smält chokladen i vattenbad.
Hacka russin, kokoships och hasselnötter i mindre bitar. Blanda i detta i chokladen. Fyll små pralinformar med chokladen. Slå formen i köksbänken ett par gånger så all luft försvinner ur chokladen. Låt stelna helt, lätt i små cellofanpåsar, i påskägg eller ät upp dom själv. De är riktigt goda till en kopp kaffe!
Ni vet när det är sådär långt till helgen, som det typ är på måndagar. Och man liksom har bestämt att en dag i veckan får man äta godsaker. Och man utan problem skulle kunna proppa i sig en 200 g chokladkaka i smyg när ingen ser. Det man äter när ingen ser räknas ju inte påstår en del. Men det finns ett uttryck som lyder ”what you eat in private you wear in public” och tyvärr stämmer det nog mer överens med sanningen.
Så till kvällens premiär av SVT´s nya serie Jordskott, som till stor del spelats in i Sala, den lilla stad jag bor i så gjorde jag ett litet substitut till den där chokladkakan jag mer än gärna skulle ha satt i mig tidigare idag. Det ska bli riktigt spännande att se, många härifrån är med i serien som statister och eftersom den är inspelad i och runt om Sala kommer vi säkert känna igen oss i miljöerna!
Chokladdoppade fikon, så gott och så enkelt. Jag strödde lite rostad kokos över, men är nog gott med någon form av rostade, hackade nötter också.
Jag brukar alltid köpa ekologis torkad frukt, den är så mycket godare och dessutom giftfri. Så mjuka och goda! Blir nästan lite kolaaktiga i smaken och tillsammans med mörk choklad blir det en perfekt smakkombination!
Jag doppade fikonen i en 70% choklad från Lindt och det gick kanske åt 25 gram till en påse fikon (200 g). Men jag smälte hela chokladkakan på 100 g, det blir mycket enklare att doppa fikonen i chokladen då, sedan gjorde lite annat skoj av chokladen som blev över. Mer om det en annan dag. Chokladdoppade fikon:
200 g ekologiska fikon
100 g mörk choklad
kokos eller nötter
Krossa kokosen lätt i handen och rosta i en torr, het panna. Eller hacka nötter och rosta dem.
Smält chokladen och doppa fikonen till hälften i chokladen. Låt stelna på ett galler. Doppa sedan fikonen en gång till i chokladen (jag upptäckte att det blev bra mycket godare med ett lite rejälare lager choklad!).
Strö krossad kokos eller hackade nötter över chokladen innan den stelnat.
Perfekt att ta istället för en chokladbit till kaffet, eller som vi ska i kväll, äta dom framför tv´n!
bild:Linnéa Seidel
Det finns en del av mataffären som jag som småbarnsförälder tycker är jobbigare än godisavdelningen, det är nämligen kyldisken med all smaksatt yoghurt, risifrutti, drickyoghurt och sådant. Godis vet treåringen att det inte är någon idé att tjata om, det köps en påse på fredagen med kanske 10 bitar och den räcker oftast hela helgen.
Men all smaksatt yoghurt, i färgglada och roliga förpackningar. Hur skall en treåring kunna motstå det?! Jag brukar välja att inte gå förbi just den delen, men sist blev det så. Och vilket liv det blev. Såg jag inte hur gott det såg ut! Och han bara måååste få en drickyoghurt. Först tänkte jag ge med mig, men började läsa lite på innehållet och ändrade mig ganska snabbt. Skummjölkspulver och socker, lite färgämne och sist jordgubbar. Ungefär så såg det ut.
Jag känner mig fruktansvärt pretto, men jag vill verkligen inte ge mitt barn en flaska med socker att dricka till mellis. Jag skulle aldrig köpa en drickyoghurt eller fruktyoghurt till mig själv, för att jag vet att det inte är bra för mig. Är jag inte väldigt dum om jag då ger det till mitt barn?
Så jag drog med mig en väldigt gallskrikande treåring och gick till fruktdisken istället. Efter lite övertalning (och en gratis banan som butiken bjuder på, vilken räddning för trötta, hungriga småbarn!!) så kom vi överens om att åka hem och göra egen drickyoghurt istället.
Nu hade vi ingen yoghurt hemma, så jag tog havremjölk att spä ut frukten med. Den ger en söt och god smak och perfekt att använda om man har laktoskänsliga barn!
Till 2 glas behöver du:
1 mogen banan
1/2 burk päronpuré (finns i barnmatshyllan)
havremjölk
Mixa bananen med en stavmixer, tillsätt päronpuré och slå sedan i havremjölk tills du får en lagom, drickbar konsistens. Ha upp i glas och sätt i ett par fina sugrör.
Självklart kan man göra på vilken frukt man vill och det mesta går ju att purea med stavmixer eller i en blender. Det är ju bara fantasin som sätter gränser!
Nu har mangon varit riktigt fin ett tag så ikväll blir det kanske banan, mango och havremjölk, lät inte det väldigt gott!?
Annat bra mellanmål jag brukar göra är hemgjord risifrutti eller mannafrutti. Hur enkelt som helst. Man kokar bara risgrynsgröt/mannagrynsgröt och låter det svalna. Vispa grädde och blanda i gröten. Sedan har jag upp det i portionsburkar och har i kylen, klarar sig fint i ca 1 vecka. Till det serverar jag sedan lite osötat äppelmos och kanel. En riktig favorit här hemma!
Egen fruktyoghurt gör du enkelt genom att tex mosa 1/2 banan, ha i lite äkta vaniljpulver och sedan blanda i naturell yoghurt. Barnsligt gott!
Utanför mitt fönster faller snön i stora, tunga flingor. Det verkar som om det aldrig tänker sluta snöa den här vintern. Det tar liksom aldrig slut. När vi skall gå ut och leka i all den snö som kommit, jag, min treåring och min fem-månaders bebis har jag fina, ullfodrade vinterstövlar till treåringen, tjock overall, vattentäta vantar och en rejäl mössa. Min bebis klär jag på en fleeceoverall och sen stoppar jag ned honom i den mjuka, goa åkpåsen. Sen ner i vagnens värme, nu kan ha gott sova ute i flera, flera timmar. Vi gå ut och åker pulka, bygger en snögubbe med morot till näsa och sedan en liten snölykta på trappan som kommer lysa fint när mörkret lägger sig.
När vi går in beställer treåringen fruktsallad till mellanmål som han tycker vi ska äta i soffan till en tecknad film. När jag skurit upp all frukt i en stor skål passar lillebror på att vakna ute i vagnen. Vi kryper upp alla tre i soffan, min lilla bebis lägger armarna om min hals och trycker ned sin lite kalla näsa i gropen som blir precis vid nyckelbenet och myser, så där nyvaket som bara ett litet barn kan göra. Treåringen sätter sig nära, nära mig, filmen är lite spännande och jag ser hur han spärrar upp ögonen när flygplanet på tv´n råkar ut för en storm och är på väg att krascha mot vattenytan.
Ute har det faktiskt slutat snöa, det klarnar upp och det kommer antagligen bli en kall natt. Jag hör hur bergvärmepumpen drar igång och efter en liten stund känner jag hur ljuv värme kittlar mig i nacken från elementet bakom soffan. Jag drar mina två pojkar lite närmare mig, luktar i min stora pojkes hår och känner mig så otroligt lyckligt lottat.
Det här är min vardag, en ganska typisk eftermiddag faktiskt.
Men flera hundra mil härifrån sitter det mammor, pappor, mor/farföräldrar, systrar och bröder som också ser på snön som faller. Tyvärr har dom inte varma skor och overaller att sätta på sig själva eller sina barn. Kanske leker barnen i snön ändå, men det finns inget att gå in och värma sig i. Ett tält kanske, ett av flera hundra som står på rad i ett land man flytt till, en situation man inte med vilje försatt sig i. Det som för bara en liten stund sedan var en trygg punkt, en by, en stad, ett hus där hela familjen samlades till middag, grannar, vänner, arbete och skola. Det fins inte mer, sönderbombad eller kanske ockuperat av någon som anser sig ha mer rätt till det än vad du har.
Utanför tältet faller snön, i stora tunga flingor. Det verkar som om den här vintern aldrig kommer att ta slut. Du undrar om din fem-månaders kommer att klara vintern. Det är så kallt, du har lindat in din lilla älskade bebis i den enda varma sjalen du fick med dig men du undrar om det kommer räcka. Du har hört rykten om att flera barn frusit ihjäl på andra platser de senaste veckorna och fasar för att nästa gång händer det kanske här.
När jag ser på nyheterna, läser på internet om barn på flykt som frusit ihjäl den här vintern, förra vinter, vintern innan det då brister mitt hjärta. Oskyldiga barn som inget hellre vill än att gå ut i snön och leka, gå i skolan och bo i sin by, i sitt hus med familjen runt omkring. Något som för oss här i Sverige är en ren självklarhet. Då känner jag att något måste jag kunna göra. Något som faktiskt kan göra skillnad. Så därför, mina kära vänner tänker jag starta ett litet projekt, projekt #gevärme.
Det hela är mycket enkelt, du går in på UNICEF´s gåvoshop, skänker ett vinterpaket. Lägger upp en bild på Instagram, en bild som för dig förmedlar värme. Det kan vara en matbild, bild på en kram eller vad du vill. Du taggar #gevärme och kanske varför du är med och deltar. Samtidigt som du är med och gör skillnad på liv och död i ett flyktingläger långt, långt bort är du med och tävlar om fina böcker.
Det är nämligen så att Clara Lidström (Underbara Clara), Åse Falkman Fredrikson (56kilo) och Lisa Lemke också tyckte detta var ett bra projekt, så de skänker alla signerade exemplar av sina böcker till en av er som är med och bidrar.
Jag hoppas på att inte bara privatpersoner, utan även företag är med och gör skillnad! Så, låt februari månads välgörenhet gå till att #gevärme åt barn. Ge dem en chans att överleva vintern!
Projektet kommer att pågå under hela februari månad, jag hoppas att UNICEF kommer att kunna skicka iväg massor med vinterpaket till behövande och när månaden är slut lottar jag ut bokpaketet till en av er som varit med och bidragit! Kom ihåg att tagga #gevärme, så jags er alla som varit med.
Självklart ser jag gärna att ni skriver på era bloggar/Instagram/Facebook om projektet, så fler kan vara med.
