Igår bakades det för fullt här hemma. 30 stycken mini-cupcakes kom till liv i mitt kök, det var systers och min tur att bjuda kören vi sjunger med i på fika och vad skulle jag baka om inte cupcakes!? När jag ser dom stå uppradade så där i tårtkartongen jag jag inte låta bli att få denna låt i skallen, ungefär 4 minuter in i sången kommer ni till delen som passar in. Kan ni inte se framför er hur cupcaksen vandrar i takt från köksbänken, ner på golvet och vidare in i kartongen?

Jag hittade ett nytt recept på frosting som jag var tvungen att prova, detta blir mer som en marängsmet man spritsar. Jag gillade den verkligen då den var lättarbetad och fick riktigt fin konsistens, dock tog det en stund att få ihop den. Syster däremot saknade smörkrämen, alla tycker vi olika och tur är väl det!

Jag har ännu inte en bra form för mini-cupcakes. Har letat men inte hittat någon återförsäljare i Sverige, så för att få lite mer stadga i pappersformen tar jag alltid dubbla formar. Detta är för att de skall bli runda och fina och inte "flyta ut".

30 små chokladcupcakes:

3 ägg
1½ dl soscker
1½ dl brun farin
3 dl mjöl
2 tsk bakpulver
2-3 msk kakao
3 msk youghurt
1 msk olja

Vispa ägg och socker fluffigt. Blanda de torra ingredienserna i en separat skål, tillsätt lite i tagen under omrörning. Ha sist i olja och youghurt. Klicka ut i pappersformar och grädda i ca 8 minuter i 200 grader.

Fluffy frosting:

2 äggvitor
2½ dl socker
1 dl vatten
½ tsk citronsaft
1 tsk vaniljsocker

Börja med att vispa äggvitorna fluffiga (gärna i en hushålsmasksin då det blir mycket, mycket vispande). Ha i socker, vatten och saft från citron i en kastrull. Låt det hela sjuda på svag värme tills allt socker smält. Blir det sockerkristaller kvar i smeten blir frostingen inte lika len och jämn som den ska vara.
Fortsätt att vispa äggvitorna och tillsätt den varma sockerlagen lite, lite i taget. Det tar ca 10 minuter att ha i allt. Vispa marängen ytterliggare några minuter så den blir luftig och fin. Färga med valfri fär och spritsa sedan dina cupcakes.

Bild: Linnéas SKafferi

Igår låg den där, sesnaste numret av ELLE mat & vin. Utan att fundera så mycket som en sekund kan jag säga ett detta är min favoritmattidning!  Kanske är det för att den inte kommer ut så ofta, man får liksom längta lite efter nätsa nummer?

Jag skummade snabbt igenom första sidan:

150 julklappstips– vad kan passa bättre nu än just julklappstips!
Nigellas cocktailparty– Nigella är alltid rätt!
Nyårsmeny- snön gnistar, stjärnklar himmel, långa dagar i backen. Nyår skall firas i Norge, jag behöver massor av inspiration!
Världens godaste köttbullar– tveksamt om dom slår mormors?

Allt verkade som vanligt mycket lovande och fredagskvällen var utan tvekan räddad. Jag måste alltid skumma igenom tidningen en gång först innan jag börjar läsa på allvar. Men jag kom bara till sidan 9, ni vet insändarsidan. Det är ett riktigt guldkorn, speciellt om folk frågar efter recept, det tyder ju på att just det receptet är provat och så omtyckt att man bara måste ha receptet igen. Självklart var det en sådan förfrågan med, men det var inte för den sakens skull jag fastnade den här gången. Lite längre ner på sidan står det i rubriken: Tips på blogg.
Då jag alltid är på jakt efter bra och läsvärda bloggar, läste jag lite fort igenom stycket. Men vad nu! Det är ju min blogg det tipsas om! Jag var tvungen att läsa ett par gånger och verkligen försäkra mig om att jag läst rätt, men det stod där klart och tydligt: Nu vill jag passa på att tipsa om en helt underbar matblogg som jag börjat lässa för en tid tillbaka www.linneasskafferi.se.

Till du käre läsare som skickat denna insändare, tusen tack! Det värmer gott i mitt hjärta!

I kollaget ovan ser ni tre framsidor från Elle Mat & Vin genom åren. Det varkar som om dom, precis som jag har en förkärlek till ljuva pastellfärger!

Nu önsksar jag er alla  läsare en härlig lördagskväll!