Grattis alla Linnéor därute, för idag har vi namnsdag! 13 maj står det i kalendern, Linnéa och Linn har namnsdag. Jag vet inte hur ni har det, men i min familj älskar vi att fira och tar varje tillfälle i akt! Därav brukar det vankas namnsdagskaffe titt som tätt. Vi ger inte varandra pressenter eller så, bara en enkel fika.

 Idag kommer moster, morbror och kusinen över på eftermiddagen för lite Linnéakaffe. Dagen till ära har jag bakat en smaskig rabarberpaj som jag tyvärr inte kunnat fota då min kamera gått och dött. Igårkväll fungerade den precis som vanligt men idag.. Inte ett liv i den! Suck!

Rabarberpaj ligger ju helt rätt i tiden nu, rabarbern vid våran stuga hade växt sig så stor och fin sist jag var ut. Här kommer mitt recept på den enklaste och godaste rabarberpajen (från början är det lilla mammas recept, men jag har gjort en del ändringar…). Men se för gudsskull till att ni är helt ensamma i köket när ni gör denna. Pajdegen är nämligen så himmleskt god att man inte kan låta bli att äta en bit, eller två. Är man då fler som skall smaka, ja då är degen slut på ett litet ögonblick!
Kokosen som man toppar med får en underbart fin och gyllene färg, men akta så att den inte blir bränd!

Rabarberpaj:

175 g smör
1½ dl socker
1½ dl vetemjöl
1½ dl havregryn
1 tsk bakpulver
3 msk kokos

rabarberstjälkar
potatismjöl + socker att strö på rabarbern

Smält smöret i en kastrull på spisen. Rör ned sockret och låt det smälta lite. Blanda i vetemjöl, havregryn och bakpulver. Degen skall bli riktigt fast, nästintill lite smulig.
Skiva rabarbern i ca 1 cm breda bitar, lägg dem i pajformen och strö potatismjöl och socker över.
Smula över pajdegen och platta till den lite. Toppa med kokos.

Grädda i 175 grader i ca 40 minuter.

Ibland får man fuska. Man behöver inte alltid göra allt från grunden, trotts att jag för det mesta tycker att man borde det. Halv och helfabrikat är inget jag egentligen gillar men då och då behöver man ta en liten genväg.
Uncle Ben´s färdiga såser är en sådan genväg, perfekt att ha hemma när fantasin och orken tryter. Det är bara att steka på ett par kycklingfiléer, slå över såsen och låta det puttra ihop, koka ris och göra en god sallad till sedan står middagen på bordet.
Döm om min förvåning när jag började läsa lite närmare på burken (vilket jag alltid måste göra på förpackningar, jag kan bara inte låta bli!!) och jag såg att en portion, 125g bara inehöll 110 kalorier, jag trodde då absolut att det var det dubbla!

Men något jag har hiskeligt svårt för är fullkornsris, alla ni hurtbullar där ute får förlåta mig men jag har verkligen försökt att lära mig tycka om detta ris lika bra som det vanliga. Till köttgrytor och dyligt fungerar det bra då deras nötiga smak gör sig fint, men till kyckling? Nej tack! Tacka vet jag vanligt vitt, fluffigt, snabbkokande (och ganska onyttigt) ris. För det allra jobbigaste är att det tar en sådan evinnerlig tid att koka för att det skall vara ätbart!

Så bunkra upp med en burk från Uncle Ben´s och din middag kan vara räddad!

(eget collage med bild från uncle ben´s)