
Igår tyckte Sebastian att det var lite pensionärsvarning på oss, det tyckte inte jag. Jag tyckte enbart att det var mumsegott!
När vi svichade förbi mjölkdisken igår på ICA stannade vi till framför alla dessa ljuvliga förpackningar med ostkaka och jag säger den typiska kvinnliga meningen:
"Ostkaka vore gott…"
Och Sebastian svarar helt rätt när han säger:
"Ja men skall vi inte ta och köpa en förpackning, det var länge sedan."
Han fattar galoppen, min Sebastian! Vi är nämligen väldigt steriotypa på det viset, jag ställer en fråga eller ett påstsående, han svarar och tror sedan att det var han som kom på hela idéen. Mig gör det inget, för jag får ju som jag vill!
Hur som så var det riktigt gott med ostkaka igår kväll. Lite lagom ljummen och med en klick hemgjord svartvinbärssylt till. Mmmm!
Det är inte alls pensionärsvarning att på kvällskvisten ta sig en skål ostkaka och att tycka det är gott! Eller?
(eget collage med produktbild från frödinge)